Karmageddon
[Självförvållad katastrof]
”Kombinationen av karma och armageddon poppade plötsligt upp i mitt huvud.
Jag sökte genast på internet om kombinationen existerade och det gjorde den naturligtvis.
Kanske jag hade hört det och stuvat ner det i mitt undermedvetna.

Inför utställningen arbetade jag till en början förutsättningslöst med en kamera, egentligen var det film jag hade i åtanken,
men knäppte även stillbilder under mina exkursioner ute i naturen. Naturen har under en längre tid ingått som motiv i min konst.
Natur förresten, vad är det? Finns den överhuvudtaget i dagens Sverige? Om inte, när försvann den? Troligen för mycket länge sedan.
Förändringar i närmiljön är knappt märkbara. Under mina 49 år finns det ändå en del personliga observationer som t.ex.
att gråsparven har minskat rejält, torsken likaså. Ejder har under de senare åren minimerats.
Å andra sidan dominerar gladan den skånska landsbygdens himmel och kartfjärilen, som försvann för länge sedan, har återetablerat sig.
Havsörn har ökat i antal sedan DDT förbjöds.
Nyligen upptäcktes en stor population av rödlistad grönfläckig padda i Malmö hamn, en nyhet som gör mig på gott humör.
Vi kan bevisligen förändra vårt beteende när vi väl vet vad som krävs och om det finns en lösning som inte drabbar vårt bekväma liv alltför mycket.

Antropocen
Antropocen är den föreslagna nya geologiska perioden som räknas från och med den industriella revolutionen och framåt.
Det är en period som definieras av att människans verksamhet globalt har förändrat jordens klimat och miljö.
I dag går det knappt en dag utan att vi får höra hur illa ställt det är med vår planet: växthuseffekt, försurning av haven, syrefattiga havsbottnar,
omkringflytande plastkontinenter på världshaven och överkonsumtion.
Under arbetet med utställningen har jag förkovrat mig i jordens eventuella undergång eller den sjätte massdöden som den mer korrekt bör benämnas.
Om något positivt kan nämnas om detta så har jorden gått under minst fem gånger tidigare, men alltid repat sig.
Ur ett evolutionsmässigt perspektiv är Homo sapiens ung, en varelse som undersöker, tänker
och formulerar sig genom vetenskap och konst om allt det fantastiska som universum rymmer,
sannolikt drar hon till slut det korta strået och tillvaron mister sin bästa publik.

Jordens undergång i konsten
Statistik på filmer som handlar om jordens undergång är spännande läsning. Före 1950 gjordes det fyra filmer,
mellan 1950 och 1960 gjordes elva, decenniet därefter en dubblering. Mellan 1970 och 2000 var det ganska jämnt med drygt trettio filmer per årtionde. Sedan ökar det rejält. Mellan 2000 och 2010 gjordes ett sextiotal undergångsfilmer och under 2010-talen är vi redan uppe i ett fyrtiotal.
Allmängiltig dystopisk konst har oftast haft med besvärliga tidsperioder att göra, troligen för att bearbeta missmodet vi känner inför det hopplösa.
Själv har jag alltid dragits till dystopiska kulturuttryck, en genre jag rimligen själv ingår i. Ärligt talat har jag aldrig begripit mig på ”glad konst”.
Rolig konst tycker jag däremot är underskattad.

Utställningens gestaltning
Ett av mina intressen är stereoskopi. Det är en teknik där bilder betraktas i stereo för att skapa en illusion av djup.
Det har senare lett in mig på 3D-program. Med mjukvaror skapar jag virtuella miljöer, objekt och karaktärer.
Dessa kan man plocka ut ur datorn på olika sätt. För egen del har jag framställt bilder, stereoskopiska 3D-animationer
och nu på senare tid även skulpturala 3D-utskrifter. Jag är barnsligt road av nya möjligheter att gestalta.
3D-program har jag arbetat med sedan min första dator från mitten av 90-talet
men det är först de senaste 10 åren som jag på allvar har använt det i min konst.
Traditionellt fotografi har jag aldrig tidigare visat offentligt, men till den här utställningen kändes det relevant.
David Krantz 20/5 2014